Publicerad

2018-01-31 Knallebladet Insända ord och NLT

Vi värnar verksamheten i hela vår kommun

Fredrik Nelander (s) och Elof Jonsson (c) redovisar olika investeringar som gjorts under senare år och vad som planeras under 2018. Merparten av det som redovisas kan hänföras till kultur- och fritidsaktiviteter som är en viktig del i ett samhälles attraktivitet och sociala liv, framför allt det som sker inom föreningslivet.

Med dessa investeringar i kultur och fritid följer det drift- och underhållskostnader som tar en sin del i den kommunala budgeten, eller om det är en fristående förening måste finansieras av intäkter i verksamheten. Nelander och Jonsson lyckas redogöra för vad som händer 2018 utan att nämna projekt Sprinten, en händelse som ser ut som en tanke.

Styrelsen för Vara konserthus pläderade i en artikel den 15 december för en utbyggnad av Vara konserthus inom området Sprinten. Målande och entusiastiskt beskriver styrelsen sina planer med projektet. Styrelsen skriver också, citat: ”Konserthusets styrelse har antagit en treårig affärsplan för konserthusets verksamhet där den nya scenen givetvis ingår. Likaså har vi antagit en långsiktig budget där vi tagit höjd för den totala verksamhetens intäkter och kostnader.” Slut citat. I massmedia finns det också uppgifter att bildningsnämndens arbetsutskott söker privata finansiärer som bygger nytt eller renoverar och driver de kommunala skolorna i Tråvad och Larv. Skälet är att kommunen har andra stora byggprojekt som tar mycket tid i anspråk för kommunens tekniska förvaltning, dessutom slipper kommunen investeringen. För oss inom Hela Vara Kommuns Bästa (HVKB), som värnar om den kommunala verksamheten i hela vår kommun, tycker vi att det är bakvänt att bygga och finansiera lokaler för friskolan AMB, som ägs av en privatperson, när man tydligen inte har medel att underhålla den egna verksamheten. Miljöarbetet inom Agenda 2030 är en annan fråga som tas upp i artikeln. En god början kan vara att ersätta oljeeldningen i Larvs skola med ett miljövänligare och energieffektivare uppvärmningssystem.

Styrelsen för Hela Vara Kommuns Bästa; Mikael Lidén, Hans Lundmark, Sven-Olof Eriksson, Mattias Andersson

Publicerad

2017-12-22 NLT Debatt

Projekten då och nu

Kommentar till artikel från styrelsen för Vara Konserthus, NLT 15/12.

Styrelsen för Vara konserthus pläderar i en artikel i denna tidning för en utbyggnad av sin verksamhet och projekt ”Sprinten”. Styrelsen hyllar också kommunens djärva beslut att bygga konserthuset. Då undertecknad var en av de drivande i tillkomsten av konserthuset och som även fick del av den kritik som gavs vid det tillfället, vill jag redogöra för min bild av och motiven för byggnationen och förutsättningar för beslutet om tillbyggnaden av Lagmansgymnasiet/konserthus och skillnaden mellan projekten då och nu. Då var byggnationen till största delen en utbyggnad av Lagmansgymnasiet och byggde på utbildningsförvaltningens lokalutredning om gymnasiets behov av lokaler, där en aula ingick. Gymnasiet som i början av 2000-talet hade cirka 700 elever var trångbodda och behövde större lokaler. I samband med den byggnationen anpassades aulan så att den också kunde utnyttjas som konsertlokal. Som styrelsen skriver har det varit en lyckosam satsning som berikat bygdens kulturliv, inte minst för våra vänner i Lidköping som är flitiga konsertbesökare.

Det förtjänar också att nämnas att samtidigt med detta, renoverades Vedums skola och i Vedum byggdes också en idrottshall tillsammans med föreningslivet på orten. I Vara byggdes en fotbollshall tillsammans med ett antal fotbollsklubbar. Detta skedde utan att man höjde skatten eller lånade pengar till projekten. Den diskussion som nu uppstått kring projekt ”Sprinten” har sin grund i att många upplever att utlovade förbättringar och utveckling av kommunens lagstadgade uppgifter blir lidande på grund av projektet. Skatten har höjts, kommunen tvingas ta lån i betydande omfattning och besparingskrav läggs ut på kommunens olika förvaltningar.

En annan del av kritiken är bristen på transparens och en tydlig redovisning av byggnationens omfattning i sina olika delar och vad de kostar i investering och drift. En redovisning av styrelsens affärsplan och finansiering är därför ett välkommet bidrag till att bringa klarhet i en del av projektet. Upphandling och genomförande är ytterligare en del som lämnar en hel del i övrigt att önska. I ett så här stort projekt är det viktigt att det finns konkurrens och förutsägbarhet i vad det kostar. När kommunen valt förhandlad upphandling och tilläggsanslag krävs innan byggnationen kommit igång reser det frågor kring hur det är ställt med projektering, styrning och kontroll. I fullmäktiges beslut från april förutsattes att hyreskontrakt är tecknat med AMB innan byggnationen startade. I kommunstyrelsens protokoll från oktober står att inget hyreskontrakt är tecknat, trots att byggnationen startat. Då projekt Sprinten i huvudsak är ett kommersiellt projekt är det viktigt, att de delar som inte tillhör kommunens legala uppdrag, sker på marknadsmässiga villkor om kommunen över huvud taget skall engagera sig i konferensverksamhet och liknande evenemang.

Vi är många som är stolta och glada över den kulturverksamhet som bedrivs i konserthuset, vår kommun har med dess verksamhet, bidragit till kulturlivet i Västra Götaland långt utöver vad man kan förvänta sig av en kommun av vår storlek. När konserthuset invigdes för 15 år sedan hade vi stora förväntningar om tillväxt och utveckling, men fortfarande är det så, att många gärna arbetar i, tar del av och hyllar kommunens kultur- och fritidsverksamheter, men tyvärr är det inte lika många som väljer att flytta hit.

22Mikael Lidén

Publicerad

2017-11-17 NLT Debatt

Många anledningar att ifrågasätta Sprinten

I ett mångordigt och föga konkret svar beskriver Fredrik Nelander och Elof Jonsson motiven för att satsa på projektet Sprinten som f.n. är beräknat kosta 165 miljoner (ca 10 000 kr/invånare). Man framhåller kulturens betydelse som det främsta motivet och att det skapar arbetstillfällen. Arbetstillfällen som till allra största delen är skattefinansierade. Vi har ett fantastiskt konserthus och vi är inte emot kultursatsningar, men det får inte ske på bekostnad av kommunens kärnverksamhet. Om kulturverksamheten ska öka borde det vara av egen kraft och baserat på entreprenörskap – se på Lumber & Karle som ett exempel på ett besöksmål som växer i takt med efterfrågan och med en stark lokal förankring.

I nuläget finns det många anledningar att ifrågasätta satsningen på Sprinten. Den främsta anledningen är att det tränger undan kärnverksamheten i kommunen, som underhåll och utveckling, främst inom skolans område. Åtgärder som borde varit genomförda för flera år sedan skjuts på framtiden. I Vara kommuns budget för 2017 är det dyster läsning, man når inte de ekonomiska målen. ”Om investeringstakten blir enligt budgeterat behöver checkkrediten på 100 mkr användas under hela perioden och de långfristiga skulderna uppgå till 272 mkr i slutet av perioden. Med en ränta på 1.5% motsvarar skulden 4 mkr i räntekostnader, vilket tränger undan annan verksamhet. På grund av den höga investeringsnivån, med lån som följd och de låga resultatnivåerna kommer soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan = Eget kapital/ Totalkapital) sjunka från 28 % i budget 2016 till 16 % i planen för 2020. I styrdokumenten står att kommunen skall ha en stark ekonomi och att soliditeten inte skall understiga 25 %.”

Fredrik Nelander och Elof Jonsson skriver att kommunen jobbar i en målstyrd organisation och att de inte petar i detaljer. Att investera 165 mkr i Sprinten och att låna flera hundra miljoner anser inte vi vara några detaljer. Man har höjt skatten med 1 kr under nuvarande majoritetens styre, och trots detta klarar man inte de finansiella målen man satt upp. Ska man ha en målstyrd organisation måste man se till att målen uppfylls. Man kan undra om alla i fullmäktige förstår vad de har beslutat. Projektet Sprinten är i hög grad ett kommersiellt projekt med allt vad det innebär av risktagande. Risken som politikerna i kommunen tar, gör man med kommuninvånarnas plånbok – ingen annan kommer stå för notan. Till detta kommer att hela projektet verkar sakna den styrning som krävs, i allt från upphandling till genomförande och uppföljning dessutom är inte alla villkor som kommunfullmäktiges beslut förutsatte uppfyllda.

Camille Maamari, Hans Lundmark, Sven-Olof Eriksson, Mattias Andersson, Mikael Lidén med flera