Inlägget gjort

2017-12-22 NLT Debatt

Projekten då och nu

Kommentar till artikel från styrelsen för Vara Konserthus, NLT 15/12.

Styrelsen för Vara konserthus pläderar i en artikel i denna tidning för en utbyggnad av sin verksamhet och projekt ”Sprinten”. Styrelsen hyllar också kommunens djärva beslut att bygga konserthuset. Då undertecknad var en av de drivande i tillkomsten av konserthuset och som även fick del av den kritik som gavs vid det tillfället, vill jag redogöra för min bild av och motiven för byggnationen och förutsättningar för beslutet om tillbyggnaden av Lagmansgymnasiet/konserthus och skillnaden mellan projekten då och nu. Då var byggnationen till största delen en utbyggnad av Lagmansgymnasiet och byggde på utbildningsförvaltningens lokalutredning om gymnasiets behov av lokaler, där en aula ingick. Gymnasiet som i början av 2000-talet hade cirka 700 elever var trångbodda och behövde större lokaler. I samband med den byggnationen anpassades aulan så att den också kunde utnyttjas som konsertlokal. Som styrelsen skriver har det varit en lyckosam satsning som berikat bygdens kulturliv, inte minst för våra vänner i Lidköping som är flitiga konsertbesökare.

Det förtjänar också att nämnas att samtidigt med detta, renoverades Vedums skola och i Vedum byggdes också en idrottshall tillsammans med föreningslivet på orten. I Vara byggdes en fotbollshall tillsammans med ett antal fotbollsklubbar. Detta skedde utan att man höjde skatten eller lånade pengar till projekten. Den diskussion som nu uppstått kring projekt ”Sprinten” har sin grund i att många upplever att utlovade förbättringar och utveckling av kommunens lagstadgade uppgifter blir lidande på grund av projektet. Skatten har höjts, kommunen tvingas ta lån i betydande omfattning och besparingskrav läggs ut på kommunens olika förvaltningar.

En annan del av kritiken är bristen på transparens och en tydlig redovisning av byggnationens omfattning i sina olika delar och vad de kostar i investering och drift. En redovisning av styrelsens affärsplan och finansiering är därför ett välkommet bidrag till att bringa klarhet i en del av projektet. Upphandling och genomförande är ytterligare en del som lämnar en hel del i övrigt att önska. I ett så här stort projekt är det viktigt att det finns konkurrens och förutsägbarhet i vad det kostar. När kommunen valt förhandlad upphandling och tilläggsanslag krävs innan byggnationen kommit igång reser det frågor kring hur det är ställt med projektering, styrning och kontroll. I fullmäktiges beslut från april förutsattes att hyreskontrakt är tecknat med AMB innan byggnationen startade. I kommunstyrelsens protokoll från oktober står att inget hyreskontrakt är tecknat, trots att byggnationen startat. Då projekt Sprinten i huvudsak är ett kommersiellt projekt är det viktigt, att de delar som inte tillhör kommunens legala uppdrag, sker på marknadsmässiga villkor om kommunen över huvud taget skall engagera sig i konferensverksamhet och liknande evenemang.

Vi är många som är stolta och glada över den kulturverksamhet som bedrivs i konserthuset, vår kommun har med dess verksamhet, bidragit till kulturlivet i Västra Götaland långt utöver vad man kan förvänta sig av en kommun av vår storlek. När konserthuset invigdes för 15 år sedan hade vi stora förväntningar om tillväxt och utveckling, men fortfarande är det så, att många gärna arbetar i, tar del av och hyllar kommunens kultur- och fritidsverksamheter, men tyvärr är det inte lika många som väljer att flytta hit.

22Mikael Lidén

Inlägget gjort

2017-11-17 NLT Debatt

Många anledningar att ifrågasätta Sprinten

I ett mångordigt och föga konkret svar beskriver Fredrik Nelander och Elof Jonsson motiven för att satsa på projektet Sprinten som f.n. är beräknat kosta 165 miljoner (ca 10 000 kr/invånare). Man framhåller kulturens betydelse som det främsta motivet och att det skapar arbetstillfällen. Arbetstillfällen som till allra största delen är skattefinansierade. Vi har ett fantastiskt konserthus och vi är inte emot kultursatsningar, men det får inte ske på bekostnad av kommunens kärnverksamhet. Om kulturverksamheten ska öka borde det vara av egen kraft och baserat på entreprenörskap – se på Lumber & Karle som ett exempel på ett besöksmål som växer i takt med efterfrågan och med en stark lokal förankring.

I nuläget finns det många anledningar att ifrågasätta satsningen på Sprinten. Den främsta anledningen är att det tränger undan kärnverksamheten i kommunen, som underhåll och utveckling, främst inom skolans område. Åtgärder som borde varit genomförda för flera år sedan skjuts på framtiden. I Vara kommuns budget för 2017 är det dyster läsning, man når inte de ekonomiska målen. ”Om investeringstakten blir enligt budgeterat behöver checkkrediten på 100 mkr användas under hela perioden och de långfristiga skulderna uppgå till 272 mkr i slutet av perioden. Med en ränta på 1.5% motsvarar skulden 4 mkr i räntekostnader, vilket tränger undan annan verksamhet. På grund av den höga investeringsnivån, med lån som följd och de låga resultatnivåerna kommer soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan = Eget kapital/ Totalkapital) sjunka från 28 % i budget 2016 till 16 % i planen för 2020. I styrdokumenten står att kommunen skall ha en stark ekonomi och att soliditeten inte skall understiga 25 %.”

Fredrik Nelander och Elof Jonsson skriver att kommunen jobbar i en målstyrd organisation och att de inte petar i detaljer. Att investera 165 mkr i Sprinten och att låna flera hundra miljoner anser inte vi vara några detaljer. Man har höjt skatten med 1 kr under nuvarande majoritetens styre, och trots detta klarar man inte de finansiella målen man satt upp. Ska man ha en målstyrd organisation måste man se till att målen uppfylls. Man kan undra om alla i fullmäktige förstår vad de har beslutat. Projektet Sprinten är i hög grad ett kommersiellt projekt med allt vad det innebär av risktagande. Risken som politikerna i kommunen tar, gör man med kommuninvånarnas plånbok – ingen annan kommer stå för notan. Till detta kommer att hela projektet verkar sakna den styrning som krävs, i allt från upphandling till genomförande och uppföljning dessutom är inte alla villkor som kommunfullmäktiges beslut förutsatte uppfyllda.

Camille Maamari, Hans Lundmark, Sven-Olof Eriksson, Mattias Andersson, Mikael Lidén med flera

Inlägget gjort

2017-10-25 NLT Debatt

Projektet Sprinten tar för mycket resurser

Vi som bor i Vara kommun undrar över de prioriteringar som våra styrande politiker har gjort. Projektet Sprinten har fått en enorm budget på 150 miljoner kr, som nu visar sig inte räcka till för de önskemål som konserthuset har och det därför måste göras prioriteringar inom ramen för projektet. Samtidigt begärs ett ökat anslag projektanslag på 15 miljoner kr. Skatten höjdes med 50 öre i samband med att detta prestigeprojekt klubbades, kommunens största investeringsprojekt någonsin. Kostnaden per person är större än vad stockholmarna betalade för byggandet av Globen. Ändå är varken konserthuset, gymnasiet eller kulturskolan nöjda med det planerade bygget. Den upphandling som kommunen har gjort av Sprinten är inte affärsmässig. Man fick först inga anbud och gick då ut och bad om anbud, och fick till slut ett enda anbud från PEAB, som man antog. Att gå in i ett så stort projekt som 150 miljoner, som nu kan ökas på med 15 miljoner kr, med så lite konkurrens är ett stötande sätt att använda skattebetalarnas pengar. Dessutom har kommunen inget hyresavtal klart med ägarna till AMB, vilket innebär att man tar hela risken med att bygga nya lokaler åt en privat aktör, och sätter sig i en dålig förhandlingsposition när hyresavtalet väl ska skrivas.

Den 16/10-17 fick de anställda på Kulturskolan höra att deras nya lokaler som skulle byggas ihop med gymnasiet prioriteras bort helt och hållet. Den tidigare planerade utbyggnaden av Torsbo för kulturskolan har också strukits ur kommunens investeringsbudget. Det är oroväckande att kommunen satsar på att bygga ut lokaler för alla andras behov, men inte för de egna skattebetalarnas barns behov! Det är väl känt att skollokalerna på flera håll är undermåliga. Samtidigt som det invigdes ett nytt (och tyvärr mycket fult stenskravel av sprängsten) konstverk utanför Nästegårdsskolan så regnade det in genom taket på skolan, skylten på framsidan hängde på sned och skolan hade bristfälliga handikappramper – vilket ledde till en DO-anmälan från en elev på skolan, en tvist som kommunen förlorade. Det finns tillfälliga moduler uppställda på fyra platser i kommunen, pga. att skollokalerna inte räcker till: Västra skolan, Parkskolan, Torsgårdens förskola och Kvänums förskola. Både Nästegårdsskolan, Alléskolan och Frejgårdens förskola har stora behov av renovering, för att inte nämna Larvs och Tråvads skolor som väntat alldeles för länge på att kommunen ska bestämma sig om skolorna ska vara kvar och därmed sköta underhållet. I Larv eldas det fortfarande med olja, vilket borde ha varit utbytt för länge sedan till annan typ av uppvärmning. I Kulturskolans gamla prästgård så faller det ned puts från taket, och lokalerna vid brandstationen var tänkta som provisoriska lokaler för över 10 år sedan.

Samtidigt som de egna skollokalerna är undermåliga satsas det på att bygga nya skollokaler för en friskola, Academy of music and business (AMB). Vi tror att den satsningen kan vara bra för att lyfta den egna gymnasieskolan, men projektet Sprinten skulle ha stannat där med att bygga AMBs lokaler för ca 50 miljoner kr. Att bygga ut konserthuset skulle ha väntat så att kommunen hade ordning på de egna skollokalerna först, inklusive kulturskolans behov. Att bygga om gymnasieskolan hade inte heller varit nödvändigt om inte konserthuset hade tagit i anspråk gymnasiets lokaler. Satsa på kärnverksamheten! Kommunens skolor behöver ett investeringspaket på flertalet miljoner för att bli välskötta och attraktiva lokaler, som lockar barnfamiljer att flytta till kommunen och bo kvar här. Elever som känt sig värdefulla och prioriterade kommer att minnas sin hembygd med värme och vilja bo kvar/flytta tillbaka när de själva bildar familj.

Mikael Lidén, Camille Maamari, Mattias Andersson med flera